Tua-Tua i svenska vatten!

19/6
För ca ett dygn sedan seglade vi in på svenskt vatten, mellan Bornholm och Ölands södra udde.

Kl 16 den 6 juni lämnar vi Falmouth, efter ett stopp som blev aningen kortare än 24 timmar. De följande tre dagarna seglade vi längs Engelska sydkusten i lätta vindar, emellanåt med motorn till hjälp. På morgonen den 10 juni, just som vinden dog ut och tidvattenströmmen vände mot oss gick vi in i Sovereign Harvour, Eastbourne ca 50 nM söder om Dover. Handlade mat och bytte olja och filter på motorn.

Vi gick ut kl 05 på morgonen den 10 juni för att ”catch the tide”, som Engelsmännen säger, upp mot det mytomspunna Dover. Efter allt man har hört skulle det ju vara så trångt bland båtarna där att man får smörja in båten i olja och ha fendrarna ute för att ta sig igenom… Det var en myt som vi kunde punktera. Kanske är det hjälpmedel som AIS-mottagare, GPS, plotter samt god vind som gjorde upplevelsen av att passera denna berömda plats så angenäm att det nästan var en besvikelse..?

Morgonen efter var vi mitt ute på Nordsjön och korsade trafikseparationszonerna där, och på morgonen den 12 Juni seglade vi norrut  bland gasplattformarna längs den Nederländska kusten.

Klockan 15.30 fredagen den trettonde når vi så safe water-bojen vid inseglingen till Elbe i vindar mellan 12 och 14 m/s. Högvatten var det för bara någon timme sedan så strömmen i Elbe sätter starkt utåt, medans sjön från kulingen rullar inåt. Det är dåliga förhållanden för en insegling. Dels kan strömmen i floden närma sig 5 knop här och där, dels ger ”wind over tide” korta, höga och brytande vågor. Alltså drejar vi bi fram till kl 19 då vi sätter segel och dundrar inåt med det vändande tidvattnet. Loggen säger 4-5 knop, GPS:n menar 8-9 knop. Inte i vågornas nedförsbackar, utan mest hela tiden.

Någon timme efter midnatt når vi slussarna i Brunnsbüttel som släpper in oss i Kielkanalen. Där tar vi en natts sömn i hamn innan vi börjar puttrandet mot Östersjön på morgonen den 14 juni.
Vi går i hamn i Rendsburg, hittar en bar med fotbolls-vm på teve (Uruguay-Costa Rica samt England-Italien) och schnitzel på tallrikarna.

När vi drar iväg den 15e har vi bara 15-20 nM till Östersjön och räknar med att kunna börja segla nån gång på eftermiddagen. Men det här var en konstig dag, en dag när vi pendlade mellan hopp och trött uppgivenhet. Efter ca två timmar pyser det plötsligt ilsket från motorn. En slang till kylvattnet har det gått hål på och det sprutar ut över den heta motorn. Vi slår genast av och märker då att cirkulationspumpen till sötvattnet inte går. Man hör den alltid gå igång när man slår på tändningen, så den måste ha stannat under gång. Vi föreställer oss det värsta -långa vänte tider på reservdelar, Tua-Tua parkerad i Kiel när vi måste hem till våra arbeten…

Ett vänligt Holländskt par bogserar oss hela vägen genom slussen i Holtenau och fram till en brygga där. Vi delar några öl med dem, och kryper sedan motvilligt ned i motorrummet. Plötsligt går pumpen igång. Omöjlig att få stopp på igen. Jaha tänker vi… byter den sprängda slangen, häller på vatten och provkör. Jo, det kyler. Så vi åker. Men från nu är det kontroll av motorn var 15 minut under gång som gäller! Man inte en chans att höra när pumpen stannar och temp-lampan verkar inte funka.

Kl 23 ger vi oss såldes av.

Tidigt på morgonen den 16e passerar vi Puttgarden. Vi ropar upp hamnen på VHF:en: kan man möjligen få komma in och handla lite bärs? Nej, bara färjor och polisbåtar är välkomna blir svaret.

Istället blir det ett tvåtimmarsstopp i Rønne, Bornholm på kvällen den 17e.

I skrivande stund är vi på väg ut ur Kalmarsund. Nynäshamn ligger 110 nM åt nord.

Imorgon midsommarafton, kanske på eftermiddagen, tänkte vi segla in där, lägga till i gästhamnen och därmed avsluta kapitlet Tua-Tua för vår del.

Nu får Malee, Pontus och nye skippern Ted åter ta denna vittberesta gamla dam under sitt befäl!

Plundra, bränna!!!

Vi har nått England. Planerna på att hedra gamla nordiska seglartraditioner enligt rubriken på detta inlägg gick om intet. Vi hittade en bar med ale och whiskey.

Azorerna-Falmouth tog drygt 15 dygn, ganska långsamt jämfört med den dubbelt så långa sträckan St-Martin — Azorerna som tog 20 dygn.

En fet tonfisk, annars ingen fiskelycka, så vi har äntligen fått äta Corned Beef och våra Walmarttonfiskburkar från Puerto Rico.

Vi seglar antagligen vidare imorgon.  Men nu blir det tätare stopp, kustnära segling, mobiltäckning och annat lyx.

Nästa etapp!

Vi rör oss mot Engelska kusten mycket snart! Oklart om vi landstiger i England, Frankrike, Holland eller var vi hamnar!

Uppskattat uppdateras bloggen igen om ca 10 dagar – det är väl ungefär vad vi räknar med att det skall ta i tid att ta sig någonstans.

Jepp. Lycka till till oss.

 

Loggbok St-Martin – Faial

Här kommer ett sammandrag av loggboksanteckningarna från vår atlantöverfart. Det är en torr redogörelse för seglatsen och för den icke-seglingsintresserade sannolikt ett bra sömnmedel…läs nåt annat!

18/4 Långfredag
Kl 18.05 kastar vi loss från Fort Louis Marina i St-Martin. Det blåser 10 m/s ENE. Vi sätter kurs NW och går väster om Anguilla norrut. När vi passerat öarna där, kurs nära N. Det stänker rejält från sjön och regnar en del. De tidigare täta ventilerna visar sig ALLA läcka. Allt blir blött eller i bästa fall fuktigt.

19/4 Påskafton
N19°33 W62°56
Kl 00.00 får vi ett brott på skotets fäste i bommen, och byter schackel. Under dagen vrider vinden mer E, 9 m/s, och vi tar kurs 20°. Kl 18.00 noterar vi en förata dygnsetapp på 114 nM på log.
Vi hittar inga påskägg.

20/4 Påskdagen
N21°33 W62°11
Vinden 8 m/s ESE. Kurs 35°. Kl 10 tjuter det från bromsen på fiskerullen och vi tar in en Dorado (Mahi-Mahi, Guldmakrill; kärt barn har många namn). Vi har ingen våg men jag mäter den och den är lika lång som mitt ben, väger åtta kilo?
Kl 13.50 passerar vi 200 nM och dygnsetappen blir 103 nM. Jag använder min nyinförskaffade sextant och mätning med den placerar oss bara 130 nM fel…förbättringspotential finnes!

21/4 Annandag Påsk
N22°59 W61°40
Vind 7-9m/s SE.
Vi har svårt att få vindrodret att funka bra, svårt att hålla kurs med vinden 130° om styrbord, vi tar därför en ostligare kurs än vi egentligen vill (planen är att nå Bermudas breddgrad ca 300 nM E om ön, nu siktar vi klart mer E). Går man alltför sydligt har man statistiskt stor risk för stiltje. Vi börjar misstänka att nåt ät fel med vindrodret.
Trots att kylen är full m fisk kan jag inte motstå att slänga ut ett drag. Efter 20 min har vi ett hugg igen och Erik får komma nyvaken ur slafen för att sköta huggspjutet. Ytterligare en Dorado, några kilo mindre. Nu blir det fiskestopp ett tag!

22/4 Helt vanlig dag
N24°56 W59°47
Vind S- SSW 10 m/s. Ytterligare ostligare kurs. Väderprognoser som vi får via satellittelefonen talar om ett stiltje, men att vi med vår kurs trots allt kan passera N om det. Dygnsetapp 129 nM!

23/4
N25°48 W57°37
Vind S 9-12m/s. Under natten ser vi blixtrande urladdningar i molnen runt omkring, på långt avstånd men hör ingen åska. Det börjar bli kyligare och för första gången sedan jag kom till Karibien får jag ha en filt när jag sover.
Kl 16.30 ser jag ett märkligt format moln åt W. Det tycks ha en tratt ned mot sjön. Vi betraktar det under några minuter sedan bildas ett moln vid vattenytan där tratten går ned. En tromb! Den är någon sjömil bort men tycks vara på väg mot oss. Tar ned alla segel och plockar in allt löst. Surrar storseglet på bomen och startar motorn, full fart framåt. Vi är beredda på att krypa ned i ruffen och stänga luckan men som tur är dör virvelvinden ut innan den når oss och vi kan sätta segel och fortsätta.
Samtidigt ser vi också en annan segelbåt på väg mot ESE. Första segelbåten sen St-Martin.
Dygnsetapp 125 nM.

24/4
N27°28 W56°51
Dagen börjar med lätta vindar SW och sol. Vi försöker torka så mkt saker som möjligt. Vinden ökar till 10 m/s under dagen och vi hamnar på 114 nM i dygnsetapp. Vi har fått allt grövre, gammal sjö.

25/4
N28°28 W55°15
Vind 9 m/s SW. Vi håller nu kurs rakt på Azorerna. Kl 14.35 har vi loggat 800 nM. Nåt händer med loggen så att den hoppar tillbaka ca 140 nM. Den grova sjön tvingar oss att handstyra mycket.

26/4
N29°17 W54°20
Vind SW 7 m/s minskande under dagen till ca 3-4 m/s. Den dåliga självstyrningen är jobbig. Kl 14 tar jag fram autopiloten som vi misstrott om att kunna styra i den grova sjön. Det visar sig att den gör ett utmärkt jobb och stämningen o trivseln ombord stiger direkt några hundra procent! Vi har börjat fiska igen och får snart en liten fisk som visade sig smaka aborre. Lagom för två pers. Nån timme senare är det en tonfisk på 2-3 kg som provar lyckan på vårt numera välanvända drag!
Kl 23.50 har vinden ganska plötsligt ökat till 12 m/s och Erik väcker mig så att vi kan minska seglen. Efter 20 min har vi åter lätt vind och full segelsättning åker upp igen.

27/4
Under morgontimmarna har vinden lagt sig allt mer och storseglet slår på ett enerverande sätt i den gamla grova sjön. Erik tar ned storen när han tröttnar på det och upptäcker då en liten reva nära toppen på mastliket samt att öglan till översta travaren är borta. Vi hittar en flygfisk på däck, den steker vi till frukost.
Vi tar ned seglet i ruffen och Erik syr och tejpar och slår i ny ögla. Jag krälar runt på däck i den gungande sjön med en tub tätmassa och försöker täta alla ventiler och mastgenomföringen.
Vi noterar en dygnsetapp på 80 nM trots de lätta vindarna och tackar autopiloten för det.

28/4
N31°59 W50°45
Vind S 9 m/s. Under natten har vi testat nytt vaktschema; halva natten var. Tidigare har vi gått 3 timmar. Med autopiloten som styr är det inte särskilt jobbigt längre utan man kan ligga i stickkojen och ta små tupplurar emellanåt. Etapp 113 nM.

29/4 Erik fyller 30!
N32°45 W48°34
Erik får inleda sin födelsedag på vakt. Han väcker mig kl 00.15. Vinden har ökat och autopilotens fäste har gått sönder. Vi krälar runt på akterdäck och letar bland skruvar o bultar o efter två timmar funkar det igen. Vi revar storen med båda rev och går nu med endast vår lilla kryssfock. På morgonen har jag vakten och innan det är dags för skifte steker jag födelsedagspannkakor (hade tänkt fixa pannkakstårta med med 10-12 m/s är inte förhållandena de bästa…).
Vi har vindbyar uppåt 15 m/s.
Dricker ett glas champagne var till eftermiddagen.
Dygnsetapp 120 nM.

30/4
Vinden från N tilltar under natten och vi tar ned storen efter att ha fått en gipp (gippskyddet håller bommen på plats men seglet fylls från fel håll) som krängde båten och fyllde på med 50 liter vatten via icke avstängt avlopp till diskhon.
Kl 03 byter vi fock mot stormfock, medelvind kring 17 m/s och byar upp till 23. Vi skotar stormfocken i lovart, låser rodret i lä och går ned i ruffen. Dricker upp resten av champagnen och lägger oss båda två.
Kl 06 vaknar jag och går ut. Vinden ligger nu på 15 m/s från N. Jag släpper ned stormfocken i lä och handstyr i några timmar. Det är fullt av flytande maneter, ”portugisiska örlogsmän” och märkligt nog får jag se en sköldpadda komma upp till ytan i den nu rejäla sjön, vi har 4-5 meter vågor. Vi kan surra rodret för att hålla kurs NNE på ett kryssben. Brottsjöar fyller sittbrunnen några gånger under dagen. En inte obetydlig del av detta hamnar i ruffen, särskilt stickkojen får mkt vatten.
Vi var inte helt förberedda på att vinden skulle tillta så, men upptäcker på morgonen att en titt på barometern antagligen hade givit oss en förvarning -trycket har sjunkit rejält.

1/5 Första Maj!
N34°01 W46°27
Nynnar internationalen men noterer för övrigt ingen klasskamp ute på atlanten.
Vi är ganska trötta och slitna, men har iallafall kunnat sova våra frivakter utan att behöva upp för att reva segel.
Noterar tvådygnsetapp 204 nM.
Vi har fortfarande vind N, 8-12 m/s. Med surrat roder styr Tua-Tua själv.

2/5
N34°50 W44°11
Vinden ligger kvar på N under natten, och minskar succesivt till 7 m/s till kl 08. Fortsatt grov sjö. Stickkojen är fortfarande blöt så vi lägger oss båda två i förpiken och sover hela natten med AIS-larmet inställt på max räckvidd och högsta volym. Det är som att sova i en torktumlare.
Vi vrider fram våra klockor 2 timmar…det borde stämma. Kl 20 blåser det bara 1 m/s och vi får en dygnsetapp på 85 nM. Den lätta vinden varar bara i några timmar innan vi får frisk SW.

3/5
N35°14 W42°32
SW 9 m/s och kurs rakt mot Horta. Vi har bestämmer oss under dagen för att verkligen gå dit och inte fortsätt direkt mot Engelska sydkusten. Bland annat känner vi att vi behöver skaffa mer varma kläder.
vi börjar fiska igen på eftermiddagen och kl 20 kommer ett ilsket tjutande från fiskerullen, linan rusar ut och spöt böjer sig i en kraftig båge när jag tajtar bromsen lite. Nästan all lina löper ut innan vi får upp båten närmare vindöga och jag börjar långsamt rulla in vad det nu är för nåt som drar där ute. Samtidigt som det skymmer får vi till sist se den, svärdfisken! Erik sköter som vanligt spjutet och vi kan lyfta in vår fångst. Som sagt var har vi ingen våg, men 8-10 kg är min gissning.
Missar att läsa av loggen men vi har nig gjort ca 110 nM sista 24 h.

4/5
N35°27 W39°51
9 m/s från SSW och god fart rakt på mål. 129 nM på dygnet.

5/5
N36°15 W37°24
Stabila förhållanden. Vi tar vakten halva natten var och ligger då och slumrar i stickkojen med väckarklocka på 30-minutersintervall och AIS-larmet å 7 nM. De senaste dagarna får vi besök av delfiner allt oftare, de kommer i grupper på mellan tre och femton djur och leker i svall och bogvåg. 118 nM.

6/5
N36°56 W34°46
Vinden vrider mot S, fortfarande kring 8 m/s. Vi kan ta ned spribom och segla med båda segel i lä.
På autopilotens fäste går en bult av och vi får reparera det innan vi kan återgå till att spendera all vaken tid med att läsa, lyssna på musik och ta det riktigt riktigt lugnt. 120 nM.

7/5
N37°45  W32°06
Vinden ligger kvar nära S. Styrkan varierar nellab 6 och 11 m/s så vi får anpassa segelytan kontinuerligt -fock, genua, fock, rev, släppa ut rev….
Lockelsen att fiska växer igen, svärdfisken i kylen till trots. Snart ligger det en tonfisk på fem kilo på durken i sittbrunnen och sprattlar!
Ju närmare man kommer målet, desto otåligare blir man. Det är svårt att avhålla sig från att räkna på timmar till Horta nu! Dygnet gav129 nM.

8/5
Något lättare vind denna dag. När jag börjar min halva av natten kl 03.30 har vi 84 nM kvar till Horta. Flera dagars segling i undanvind tär på batterierna, vindsnurran ger inte så mycket och vi har därför kört motorn en timme på kvällen de senaste dagarna.
Kl 15.30 blir vi omseglabde av s/y Freya, 25 meter lång och den andra segelbåt vi ser sedan vi lämnade St-Martin. Lastfartyg har vi inom AIS-avstånd dagligen, och siktbara nästan dagligen hela vägen.
Kl 16.01 får jag äran att kunna vråla ”land i sikteeeee!!!”. Västra udden på ön Faial kommer fram ur molndiset.
Kl 21.50 lokal tid kliver vi upp på mottagningkajen i Horta. Det gungar ordenligt under fötterna när man kommer på fast mark efter 20 dygn och 50 minuter till sjöss!
Duschen lockar såklart men Café Sport, mer känt som Peter’s Bar, får högsta prioritet. Vi vinglar in på denna klassiska plats en kvart efter att ha lagt till och får oss varsin sejdel med ”Super Bock”, Portugisiskt öl!

I hamn!

Den 18:e April 1805H kastade vi loss från Fort Louis Marina i St Martin. Idag, nästan exakt 20 dygn senare är vi framme på ön Horta i Azorerna. En sträcka på ungefär 2300 sjömil. Vi har ätit gott; två 6-8kg Dorado-fiskar, två rätt stora tonfiskar och en motherfucking SVÄRDFISK på 8kg på kroken har utgjort menyn ungefär varje dag. Konservkorven och burkskinkan får vänta till nästa etapp (…inte för att det är nåt fel på Carbonara gjord på burkskinka!)

Facit: En styv kuling (perfekt tajmat på min 30-årsdag) två kortare stiltjeperioder, annars god 8-12ms vind från alla riktningar utom rakt framifrån. Vi har gått på mål i stort sett hela tiden. Ingen oväntad dramatik.

Vi mår bra! Att korsa Atlanten i en liten båt har varit mycket spännande och lärorikt. En mer detaljerad rapport kommer senare!

Den stora seglingen

Vi har nu ett fungerande roder! Det har tagit 10 dagar, en del svett, men framför allt mången Presidente-öl. Vi fick hjälp av en man som i sin firma Custom Fit Marine reparerar dylika skador. Vi gjorde 90% av allt arbete själva för att hålla nere kostnaderna och fick en lätt fiberglasplastningsutbildning på köpet. Ni kan ju se bilder där på blogginlägget innan!

Vi har nu, igen fyllt båten med mat för flera veckor. Tanken är nu att styra båten mot Azorerna och även hålla lite span på vindarna mot England. Eventuellt kommer vi kanske gena över dit direkt, utan pitstop på Azorerna. Det är ett beslut som tas baserat på mat/vattenlager, humör och hälsa och tidschema. Se föregående blogginlägg om Sat-telefonen om ni vi kontakta oss!

ROND 2 – Jävligt taggade nu. Om allt går väl kommer vi inte behöva gå tillbaka till St Martin igen!

E&D